zofiza

Är inne på min 10:de termin på hög/universitets nivå, men har jag lärt mig det här med planering än? Sorligt men sant är svaret nej, sitter nu här igen med x antal kurser samtidigt och försöker intala mig att detta kommer gå alldeless ypperligt men med sanningen i vidögat har jag väl kanske börjat inse att detta är omöjligt att ro i land. För hur tokigt det än må låta så känns det som om jag sitter på en lite ön med massa böcker runt omkring mig och datorn i mitten. och resan in mot land ska strax påbörjas och jag vägrar kliva ombord på båten som skall ta mig i land. För jag är inte klar här jag har inte hunnit allt jag har åtagit mig, detta är något jag skulle skämmas så otroligt mycket för om jag kom i land. För vad ska alla andra tänka? Det finns många som menar att plugga är väl världens enklaste grej och hur kan hon inte klarat allt hon tagit sig än, är hon för svag eller för osamart för att klara av teologistudier? Orkar man möta sådant? Eller sitter det enbart i mitt huvud? Undrar om man inte skall ta och enbart läsa 50 eller 100% i höst. men i sådant fall vad ska jag göra med min tid?? Kommer ju driva mig själv och andra till vansinne...drygt.! Men nu får jag helt enkelt ta våren först. Insåg idag att jag enbart har en månad kvar och hur sjukt är inte det.!

Håll ut där ute för det ska jag försöka göra här inne.!